Ett nytt livstecken

Som jag skrev i förra inlägget så har jag inte lagt ner bloggen, men tack för att ni hänger kvar och kommenterar trots detta faktum.

En liten uppdatering då med saker som har hänt sedan sist.
-Jag har kunnat bocka av lite saker på min "måste"-lista. Så som att skicka in det jag har till försäkringsbolaget (väntar nu på deras besked), jag har pratat med mäklaren och fått iväg min deklaration. Men viktigaste av allt, jag har börjat prata om hur jag mår.

Jag har pratat med skolans kurator om hur jag  känner med situationen i staden där utbildningen håller hus, att jag har ångest när jag behöver vara där. Och har efter det samtalet bestämt att jag ska flytta hem igen och köra studierna på distans istället.
Jag har även haft en tid hos en psykolog. Detta var dock bara ett 20min besök, så hann inte med att prata om allt det jag ville. Men jag ska boka ett återbesök så får vi se hur det går därifrån.

Tog en ny vikt idag även om det inte är måndag, men jag är så nojig att viktnedgången ska stanna av. Dagens vikt var i alla fall 112.0kg. Men det pendlar ungefär 1kg upp och ned just nu.

(null)
Har kommit en bra bit på vägen, mitt nästa delmål är att gå ner 0,6kg för då har jag gått ner 60kg!
Delmålet efter det är att komma under 30 i BMI då jag "bara" skulle räknas som överviktig och inte fetma. Dit skulle det vara -11.8kg från dagens vikt.
Det är i alla fall mina 2 kommande delmål som jag stävar efter.

Uppdatering efter uppehåll

Jag vet att det har dröjt ett tag nu sedan jag skrev ett inlägg sist, men jag har verkligen hamnat i någon typ av livskris.

Jag äter inte som jag ska genom att jag oftast äter för sällan och ibland saker man inte ska stoppa i sig.
Måste verkligen gå och prata med någon om detta då jag kan se gamla mönster som funnits tidigare och jag vill inte tillbaka till mitt "stora jag" igen.
Jag sover dåligt genom att jag kan ligga vaken in på nätterna och vaknar trots detta upp tidigt på morgnarna. Känner mig konstant trött, och även om jag en powernap vissa eftermiddagar så känner jag ingen energi.
Jag känner mig ledsen och har lixom tappat både motivation och glädje. Visst kan jag känna mig glad och så men det känns ofta som om det är en fasad när jag är ute och träffar folk för när jag kommer hem igen så tappar jag det.
Jag isolerar mig och det är nog utav flera anledningar. Bidragande orsaker är nog att jag känner mig bortsorterad då jag pratat med vissa människor om vad som har hänt och många av dem har tagit avstånd för att de inte vet vad de ska säga. En annan orsak är nog för att jag känner att jag inte orkar att vara glad hela tiden och då är det lättare att stänga in sig.

Jag borde väl egentligen gå och prata med någon om ALLT detta. Men det känns bara som ett till "måste". 
Och alla måsten håller på att ta kål på mig då jag får ångest och inte vet i vilken ände jag ska börja eftersom att det är så mycket som måste göras.
-Det är mycket i skolan, en tung anatomikurs som kräver fokusering och tid
-Försäkringsbolaget, har fått tillbaka min ansökan om ersättning efter inbrottet då de menar på att jag inte kan styrka ägandet av allt som är borta, då jag inte har kvar kvitton på allt och eftersom att min hårddisk med ALLA mina bilder är borta kan jag inte visa foton på grejerna om jag mot förmodan skulle tagit bilder på allt.
-Deklaration, jag måste prata med mäklaren som hjälpte till att sälja min lägenhet då det ska göras massa avdrag. Detta kräver att jag måste kolla upp vissa uppgifter jag sedan ska lämna vidare.
-Det nya jobbet. Går intro på det jobb jag ska vara på i sommar och känner inte att jag kan ringa mig sjuk för att det är mycket privat. Så när jag är där gäller det att klistra på det konstanta leendet och försöka lära mig så mycket som möjligt så att sommaren flyter på sen.
-Pengar, måste jag få bättre koll på. Nu efter allt så har det varit tufft ekonomiskt och jag har behövt använda utav mina sparpengar, en hel del av mina sparpengar.

När det kommer till min viktresa som trots att jag mår skit måste fortsätta så är jag just nu nere på ca 114.5 och jag är så rädd att viktnedgången ska stanna av helt då vikten inte rört sig så mycket de senaste veckorna. Det har varit 0.2kg här och 0,4kg där men inga stora skillnader som det varit tidigare.
Jag kanske inte borde vara rädd och orolig för det men eftersom att jag inte sköter maten optimalt så känner jag en bitande ångest och rädsla ändå.

Ser nu att det har blivit ett ganska långt inlägg men ville egentligen bara visa på att jag lever och inte har lagt ned bloggen. Den har bara blivit bortprioriterad när det har varit så mycket, men hoppas att ni har överseende med det ändå.

Ny vecka, nytt delmål avklarat


Idag är en speciell dag på många sätt, det är en dag som jag inte kommer att glömma av flera olika anledningar.

För det första är det min första skoldag på 3,5 år då jag börjar på högskola/universitetet idag.
Idag ska jag träffa nya människor som jag aldrig mött förut och som inte vet någonting om min bakgrund eller vad jag har gjort.
Nu är det första intrycket igen och trotts lite nervositet känns det faktiskt bra då jag redan nu har blivit lite mer bekväm med mig själv.

Det andra som gör att denna dag känns så speciell är att jag tog en vikt imorse som visade: 120.7kg
Tänk, jag har sedan 1/6-17 gått ned -50,7kg! Det är väl ändå rätt bra jobbat?
(null)

Nästa delmål är att komma ned under 117kg för då gör jag ned på fetma grad:1. För att komma dit behöver jag gå ner ytterligare: 3.8kg